restaurangstudent

Näe, ska man inte ta och skriva ett litet nedlåtande tycka-synd-om-migsjälv-inlägg? För det är ungefär så som det känns. Jag får ju inte tummen ur att avsluta min anställning på ett snyggt sätt. Det enda som faktiskt är kvar är inventering och rensning av datorn. Men dessa arbetsuppgifter innebär att jag måste träffa de människor jag ansett mig svika i samband med min uppsägning. Vilket enligt min "proffs-tyckare" är helt banalt att jag känner så. För jag har ju faktiskt gjort den enda rätta för företaget. Slutat innan det gått för långt. Vilket jag iofs känner att det var ett bra och modigt beslut. Men det är så sorligt! Jag har fått så mycket kärlek från våra gäster och kollegor att detta här känns som att man har satt kniven i hjärtat på dom. Jag känner att jag är skyldig till en förklaring, men inser att jag inte kommer att få chansen till detta. Allt är bara skitjobbigt!