restaurangstudent

Låt oss säga så här; föreställ er att uppladdningen inför årets kräftskiva har varit maximal. Det har skrivits sånghäften, det har inhandlats både öl, vin och snaps. Jag har fått ledigt ifrån jobbet både lördag och söndag. Klänningen har varit inköpt sen flera veckor och benen är förberedda med brun utan sol. Förväntningarna är på topp! Min svägerska är hög-gravid och kan föda när som helst.

Föreställ er också då att ett dygn innan kräftskivan frågar min chef mig; Vi tror att verksamheten får fortsätta, och att vi t.o.m får bygga ut inför nästa höst. Så, ska du vara med eller inte? Och vad vill du med din anställning här, hur länge ska du vara kvar? Vi vill ha dig, men DU måste berätta vad du vill ha. Så du kan ju fundera på det.

Så det krävdes ju inte så mycket alkohol för att tippa mig över gränsen. En livskris på tre timmar skulle man kunna säga. Och inte har jag blivit klokare heller. Eller jo, det kommer dröja tills jag super ut mig igen. Men jag vet fortfarande inte vad jag ska göra.