restaurangstudent

Igår när jag satt i min tillfälliga ensamhet framför så ska det låta och datorn, såg jag att enligt facebook (the place to be) var en gammal vän från Saab i Mölndal på fest. Mölndal är ju ändå ganska "stort" tänkte jag men frågade ändå lite lätt var det var han höll hus, efter lite om och med kom vi fram till att han var tvärs över gatan, på riktigt! Mölndal är väldigt litet ibland. Jag har seriöst inte haft ngn kontakt alls med den här människan då vi avslutade våran väldigt udda relation på ett lite halvjobbigt plan för cirka 1,5 år sedan. Vi var verkligen de bästigaste bästigaste vännerna på jobbet. Den relationen utvecklades såklart på fyllan, som de alltid har en förmåga att göra. Men men, jag hade roligt iaf, och det var inte mitt samvete som i slutändan var dåligt. Men jag har minsann inte gråtit några tårar över detta, men det var väldigt trevligt att träffa honom igår, (typ, "hej *kram* hur är det? hej då!) Har ju alltid försörjt grabben med mina matlådor så självklart hade jag med mig nybakade brownies till våran "date" utanför pizzerian. Visst är jag underbar? Men det är ju skönt att veta att somliga aldrig förändras, eller? Oj, vilket fluminlägg det här blev. Men men, nu ska vi iväg till Trollhättan och göra stan osäker

Kram!